Man kan göra många saker en fredagkväll. Vi valde att starta helgen med att ta oss an ett helvetesberg av rang, nämligen Hammarbybacken! Vi var där i somras, men nu var det dags igen! Efter att ha varit
förkyld , rättelse - haft en womencold som vägrar ge sig kändes fredagsmyset som en rejäl utmaning.
Första vändan upp var helt fruktansvärd...! En riktig nära dödenupplevelse inte så mycket för benen men för flåset... Milde tid! Belöningen väl uppe på toppen är magisk! Vilken utsikt över denna otroligt vackra stad!
Vi körde fyra rundor upp och ner. Vi varvade att gå med stavar, småspringa med stavar, gå utan stavar och småspringa genrellt...! Småspringa med stavar var helt fruktansvärt! Trodde jag skulle dö!
Stockholm i mitt hjärta - vad mer kan man säga! Jag bara älskar den här stan!
Min träningskompis C var typ jätteglad efter fjärde och sista rundan!
Här är en annan som också var jätte glad! Känslan när man är klar är magisk! På nervägen blev det lätt jogg som nedvarvning. Mörkret föll snabbt och skogsvägen vi valde att jogga ner på var mysig, men en pannlampa hade helt klart suttit fint! Min avslutande rusch till bussen på Gullmarsplan var i bästa Usain Bolt tempo...! Busschauffören tyckte jag var rasande snabb... (det var nog första gången sedan jag sprang 60 meter i mellanstadiet som någon sa så)! Medelålderskvinnor äger!
Efter en halvdan och snudd på obefintlig träningsmånad är jag på gång igen! Lyckan när träningsglädjen rusar genom kroppen är en belöning som är galet härlig!
