söndag 15 januari 2012

2012 bring it on and come what may!

Precis så känns det! Jag har bestämt mig för att 2012 ska blir ett kanon år på alla tänkbara vis. Självklart har jag ingen aning om vad 2012 har på lut för mig, säkert blir det både upp och ner. Bring it on and come what may, innebär för mig att jag är redo och jag tar det som kommer en sak i taget! Man kan bara äta en elefant i bitar och så tror jag det är med livet också. Det handlar om att ta ett steg i taget.

En mycket klok väninna M, skrev på i sin facebookstatus att hon brukar ha "årets ord" och det känner jag att jag kärleksfullt snor rätt av.

I mitt fall tänker jag ska ha två årets ord: LYFTA (som jag "snor från M) och EXTREMT KUL!

LYFTA - att fortsätta lyfta blicken och hjälpa mig själv att komma ihåg att jag kan mer än jag tror!
EXTREMT KUL - ja det tänker jag ha under tiden jag LYFTER!!!
  • Jag ska utmana mig själv att för första gången i mitt liv anmäla mig till att springa några lopp! Jag är livrädd, för jag är ju inte riktigt en joggande kvinna ännu, men nu tänker jag strunta i att jag är rädd och tänker springa ändå! Mina hjärnspöken får helt enkelt flytta på sig!
  • Jag vill kunna springa en mil!
  • Jag hoppas att jag efter en vända till i blåväst (rookie på NMT) tar en grön väst (basic) fram emot sommaren!
2012 bring it on and come what may!  

Årets bästa lördag ever hittills iallafall!!!

Äntligen var det dags för NMT- provapå på Östermalms IP! Jag hade 8 st provapåare som ville följa med, men efter lite "svinn" blev det 6 st! Alla dessa hade galet mkt pirr i magen och jag förstår precis hur det känns! 

Foto Sussi/NMT

Vi samlades i ett omklädningsrum där bästa Hillevi Wahl berättade om sin träningsglädje och träningsresa från otränad till GI- Jane! Hon är en sådan underbar människa och hennes bok EXTREMT KUL är helt fantastisk! Efter Hillevi kom Jens och han berättade lite om NMT, om träning, kost osv! Sedan var det dags för uppställning! Galet isigt var det kan jag lova och tack och lov hade jag mina icebugs! Min bästa investering ever! Jag är kär dojjorna faktiskt!
Foto Sussi/NMT

Vi var drygt 120 provapåare tror jag och vi delades in i 4 grupper, som alla leddes av en ledare och ett ankare (jag fick min favo AnkarÅsa )! Alla mina provapåare och jag kom i samma grupp och det var jätte kul! Vi började att jogga lätt som uppvärmning, sedan var det upphopp, planka, grodhopp, jogga lätt igen osv till dess vi kom fram till ett jätte djupt dike. Det kändes som det var flera mil djupt...! Hur som haver så skulle vi ner i diket och upp till andra sidan, göra upphopp, armhävningar och ner igen och tillbaka från start position. Här älskade jag icebugsen mer än någonsin! Det här höll vi på med x-antal vändor!  

Sedan joggade vi vidare till ett isigt och lite grusigt fält där Bruno ledde oss i statiska magövningar, lite brottning (jag skulle bl.a brottas med en man som trodde att han skulle få en lätt match, men han visste inte att han hade att göra med en kvinna med pannben - du är ju stark sa han förvånat!), fyrmannasitup, styrkeövningar och benböj.... 50 st ordentliga skulle vi göra och Bruno sa att det kommer kännas härligt i benen och självklart fick han så rätt!!!

Foto Sussi/NMT

Här vinner vit-mössan över bästa Linda som jag har lockat med att anmäla sig till rookiecampen som börjar den 24 januar på Zinken!

Foto Sussi/NMT

Här - ett exempel på en fyrmannasitup! Carina, min granne (i svart mössa mot kameran)  kämpar som bara den! En sak är säker, fyrmannasitups är mycket roligare än att göra dem själv tycker jag!
När denna station var klar så blev alla vi 120 personer tillsagda att ställa oss på var sin sida av ett dike med isigt vatten i. Ta av er handskarna säger Jens och Bruno...! Jag började lätt ana att något var på gång...! Jo då - vi skulle ställa oss i armhävningsposition över diket, men våra bara händer i det isiga vattnet...! Kallt var bara förnamnet! Sedan var det jägarmasch tillbaka till Östermalms ip och vips hade 75 härliga minuter gått!  Tänk att tiden går så himla fort när man har kul!!!


Så här glada var Linda, jag och Carina efteråt! Man blir helt enkelt så här glad av NMT! Ren och skär träningsglädje från början till slut! Linda fortsätter som sagt med mig på Zinken och det blir hur kul som helst! Carina, som är en van joggare kanske provar basic!!!

Summa sumarum av den bästa lördagen ever hittills! Efter 2 månaders uppehåll pga träningsskada (ja, jag väljer att kalla vaden för det, för hade jag legat kvar i soffan hade inte vaden och kroppen fått uppleva den smärtan, eller fått uppleva bindvävs och underpubisbensmassage), så är jag tillbaka! Det är en sådan grymt underbar känsla! Jag har saknat endorfinkickarna av att se att jag kan mer än vad jag tror! Visst behöver jag träna upp flåset igen, visst känner jag att jag behöver träna på styrkan igen, men va tusan.... I´m back! Vaden höll sig alltså lugn och det var en sådan lycka att springa och slippa känna mig begränsad av den!!!

Jag lyckades stuka en tumme, har blåmärken på benen och ett megastort blåmärke på rumpan, mina nya joggingtajts har ett hål i rumpan, men vad gör det när det är så extremt kul!!! Och träningsvärken då... japp den känns!!! Glädjen att få se världens starkaste Pippi (min rookieträningskompis Carina, som brukar bära runt män på Zinken) var underbar! Henne och alla andra träningskompisar är galet saknade! Tack till alla ledare och ankare som gjorde den här dagen till årets bästa lördag hittills!!!