Mitt årsord för 2014

Monnah inspirerade mig att börja med årsord för första gången 2012. Då kopierade jag hennes LYFTA och la till EXTREMT KUL. Jag fyllde 50 och det var extremt kul och lyfta gjorde både med träningen, vikten och riktigt rejält när jag kastade mig utför det där berget på Haiti!

Årsorden för 2013, ZLATANERA och JAG KAN har som jag tidigare skrivit varit magiska för mig och kanske det första året när jag på riktigt lät orden visa riktningen. De har hjälpt mig att öppna upp för livet! Det är nog också det året jag tagit min livsstilsförändringsresa till nya höjder. Jag är galet stolt över mig själv och otroligt tacksam att jag enträget fortsätter. Den resan tar aldrig slut utan blir en del av mitt sätt att leva. Träning har positionerat sig som en viktig del i mitt liv och det släpper jag aldrig.

Lite svårare var det att välja ord för 2014.  Jag tycker alla som också hakat på "årsordandet" hittar så bra ord. Låt orden komma till dig sa Monnah... Jag bestämde mig för att utmana mig lite mer och bara ha ett ord detta år. Så jag väntade och helt plötsligt stod det klart vilket ord som ska få visa mig riktningen för 2014. Ordet är VÄLJA.

Vi utsätts för eller har förmånen att välja flera gånger varje dag både i stort och i smått. Allt kan vi inte välja, men jag väljer att fokusera på det jag kan påverka.

Att genomföra ett val, att bestämma sig för ett alternativ, att utse, att ta ut, rösta på - det är att välja. Man kan välja ut, välja om, välja på nytt och man kan välja bort.

Jag vill fokusera på att välja och därmed också prioritera sådant som är viktigt för mig, som berikar mig och hjälper mig att utvecklas som person och att på så vis vara mer hälsosam. Att vara hälsosam har blivit väldigt viktigt i mitt liv och för mig innebär det att ha en balans mellan en hälsosam kropp, en hälsosam själ och en hälsosam ande.

Jag vill välja den väg som är bäst för mig, välja om, eller välja på nytt att fortsätta med det som jag märker fungerar bra för mig. Att välja innebär också att våga välja bort det som inte är bra. Det kan vara allt från saker jag gör som inte är bra för mig, eller att mer fokusera på vad jag vill och välja bort det jag inte vill ,till att välja bort relationer som är mindre hälsosamma.

Att medvetet välja tror jag blir hur bra som helst.

Jag läste någonstans att utan planering är vilja bara en önskan, så att välja blir en del av min plan mot att vara mera hälsosam.

Så med förväntan ser jag fram emot 2014, mitt "attväljaår"!

Typ årsbokslut

2013 vilket år!!!
Mina års ord har varit och är fortfarande några dagar till ZLATANERA och JAG KAN och har verkligen präglat mitt år med full kraft! De har funnits där som en konstant påminnelse om riktningen för året.

Jag tror också att det är bra att summera året innan 2014 gör sitt inträde!

2013 var året då jag:

• hållit på med förändring både yrkesmässigt och privat! Gissa om jag utvecklat mig!!!
• blivit bättre på att vara jag och är riktigt stolt för det!
• har jobbat en hel del med mitt personliga ledarskap!
• nådde mitt mål att springa 1 mil för första gången i mitt liv! För mig var det bragdguldsstort!
• klimakteriesvettas både nu och då!
• sprang 15 km på Extremebanan i Ursvik! Jag trodde nästan jag skulle svimma av chock att jag kunde! Jag som inte ens tror att jag kan springa!
• sprang Axa Fjällmaratons korta bana på 13,4 km! Vilken upplevelse! Naturen, sällskapet och tågresan hem som gav tågluffande en ny innebörd! Magiskt!
• midnattsloppet - vilken upplevelse!
• har åkt tunnelbana ett antal gånger i träningskläder!
• har samlat på mig några nya medaljer!
• har shoppingjoggat!
• har gjort en "jagägervägg" hemma!
• har blivit inspirerad av så många fantastiska människor!
• förvånat mig själv gång på gång!
• pannlampat mig hej vilt! Vilken härlig upplevelse det är!
• har varit på löpet och på mittuppslag i Expressen! 
• har köpt en svart skinnjacka i bikerstyle. En yngre kille frågade om jag hade en medelålderskris? Inte ett dugg! Jag tyckte bara att nu var exakt rätt tid att ha en sådan jacka!
• har somnat i fåtöljen många fredagkvällar runt 20-tiden. Osexigt jag vet, men härligt medelålders!
• har asgarvat tillsammans med Drottning Silvia! Fick hänga med henne ca 2h en eftermiddag och det var hur trevligt som helst!
• har haft en del känslomässiga möten både med mig själv och andra!
• gillar att mysa uppför the Hill!
• fortsätter min strävan mot ett mer hälsosamt liv och hålla över tid!
• har piggat upp mig med 7,5 nya högskolepoäng!
• är fantastiskt välsignad med en underbar familj och härliga vänner!
• har fortsatt att vara totalt kär i mig själv!

Kort sagt har det varit ett toppen år för mig på så många vis! Jag har visat för mig själv att jag är en person som kan nå mål och att jag kan vara uthållig! Det är faktiskt en ny upplevelse för mig! Jag tror faktiskt aldrig att jag har satt upp mål på det viset som jag gjort detta året och sedan jobbat som en tok för att nå dem! Vilken känsla det är! 

Jag känner mig på riktigt väldigt tacksam! Nu står 2014 snart framför dörren och jag ska fundera en sista sväng på vilka årsord som ska följa med mig under kommande år!

Tack 2013 - året då jag har ägt som 17!!!

Att springa som en kärring...

Är det något obra som inte gills? Hur springer en kärring? Kanske som jag, men gissa hur galet stolt jag är över det! Bara för att förtydliga lite så är kärringar helt enkelt medelålderskvinnor som har extra mycket skinn på näsan och som aldrig ger sig! Lite hardcore medelålderskvinna alltså. Sådana finns det alldeles för lite av i denna världen om ni frågar mig!

Så till alla kärringar där ute, även mina väninnor T och H! Njut av livet, spring som kärringar och ha en alldeles härligt lördag! 

Varför tränar jag?

I fredags när jag och min kompis C gnetade oss upp för Helvetesbacken x flera i regn och blåst fick jag frågan av en annan tjej som också var ute och besteg berget vad det var för något jag tränade inför? Hon tränade för att kunna vandra upp till Mount Everest basecamp...

Vad mycket häftiga människor det finns! Tänk att någon ens tror att jag tränar för något speciellt? Det känns oerhört smickrande! Ser jag ut som en som tränar för något coolt och utmanande?

Jag kände att jag var tvungen att svara och önskar att jag kunde säga att jag tränar för ett triathlon eller så, men då skulle jag ju ljuga... Jag svarade henne att jag tränar för att ha roligt och för att orka bli gammal! Mer hippt än så är det faktiskt inte.

Det måste väl ändå vara så att det finns plats för sådana träningsmänniskor också... Det finns så många som drivs av tider och prestation och att det är det viktigaste. På den nivån är inte jag och kanske kommer jag aldrig dit heller.

Jag kan fortfarande förundras över att jag överhuvudtaget ger mig ut i oväder och bestiger Helvetesberg!!! En sådan person är jag! En kvinna med pannben som aldrig ger mig fast det ibland känns otroligt tungt och jobbigt...!

I går kväll lurade jag ut min älskling på en tur på reflexbanan vid Östermalms IP. Äntligen var det pannlampsdags och det var helt fantastiskt roligt att springa runt i skogen i mörkret bland stockar, stenar och en massa lera tillsammans med den jag gillar allra mest! Vardagslycka och träningsglädje!

Varför tränar du?

Fredagsmys och sånna saker...!

Man kan göra många saker en fredagkväll. Vi valde att starta helgen med att ta oss an ett helvetesberg av rang, nämligen Hammarbybacken! Vi var där i somras, men nu var det dags igen! Efter att ha varit förkyld  , rättelse - haft en womencold som vägrar ge sig kändes fredagsmyset som en rejäl utmaning.

Första vändan upp var helt fruktansvärd...! En riktig nära dödenupplevelse inte så mycket för benen men för flåset... Milde tid! Belöningen väl uppe på toppen är magisk! Vilken utsikt över denna otroligt vackra stad!

 Vi körde fyra rundor upp och ner. Vi varvade att gå med stavar, småspringa med stavar, gå utan stavar och småspringa genrellt...! Småspringa med stavar var helt fruktansvärt! Trodde jag skulle dö!

 Stockholm i mitt hjärta - vad mer kan man säga! Jag bara älskar den här stan!

 Min träningskompis C var typ jätteglad efter fjärde och sista rundan!

Här är en annan som också var jätte glad! Känslan när man är klar är magisk! På nervägen blev det lätt jogg som nedvarvning. Mörkret föll snabbt och skogsvägen vi valde att jogga ner på var mysig, men en pannlampa hade helt klart suttit fint! Min avslutande rusch till bussen på Gullmarsplan var i bästa Usain Bolt tempo...! Busschauffören tyckte jag var rasande snabb... (det var nog första gången sedan jag sprang 60 meter i mellanstadiet som någon sa så)!  Medelålderskvinnor äger!

Efter en halvdan och snudd på obefintlig träningsmånad är jag på gång igen! Lyckan när träningsglädjen rusar genom kroppen är en belöning som är galet härlig!

Att komma i mål och ladda om!

Efter att ha genomfört det som var mitt stora träningsmål för året, axa fjällmaratons korta bana och som grädde på moset också hoppat in och sprungit midnattsloppet, så blev det tomt...

Tomhetskänslan är inte bara av ondo. Det har också känts behövligt att få vara i känslan av att ha lyckats med det som jag haft som mål att göra.

Jag kickade igång mitt nya träningsår (mitt går från höst till höst) med att prova två för mig helt nya saker: kickboxning och yoga. Kickboxningen var riktigt jobbig, men så rolig. Det kändes galet befriande att sätta på sig boxarhandskarna och göra uppercuts och allt vad det hette. Själva kickarna... ja låt mig säga att de var intressanta. Yogan var Yin yoga och det kom helt rätt i tiden för mig. Att andas, sträcka och tänja ut min stela och stressade medelålders klimakteriekropp var riktigt jobbigt men skönt.

Nu är jag i min omladdningsfas och på mitt träningsschema står följande:

• Kickboxning
• Yoga
• Styrketräning
• Löpning
• 10000 steg/dag i vardagsmotion 

Undertiden jag laddar om tänker jag fundera på vad mitt nästa träningsmål ska vara...!

Jag vann!!!

Hur gick det frågade några killar på pendeltåget på väg hem efter midnattsloppet? Svaret från min sida var givet - Jag vann!!!

Jag vann!!! Så är det faktiskt! Jag vann över mig själv! Som jag har kämpat med detta ibland himla springande och igår då stämde allt för första gången i en hel mil!!! Jag kände mig både mentalt stark och stark i benen och jag kunde njuta precis hela tiden!

Det var en galet härlig känsla att kunna vara helt närvarande i varje steg jag tog och nu har jag igen bevisat för mig själv att jag har uthålligheten. Min nästa utmaning blir att jobba lite mer med farten. Inte för att jag vill jämföra mig med någon annan, utan för att jag vill utmana mig själv!

Bilden fotograferad av L som själv precis sprungit och var i ett lyckorus, därav darret på kameran...!

 Jag hade inte anmält mig till Midnattsloppet, men när jag i torsdags fick frågan om jag ville ta en plats för en som inte kunde springa,  hörde jag mig säga ja, va kul! Så på den vägen var det! Startgrupp 5 A var min startgrupp.  Eftersom jag aldrig varit med tidigare var jag så där lagom förvirrad över det mesta.

Jag frågade ett gäng glada löpare som stod och väntade i sin grupp om de alla hade sex? Nja, inte just nu fick jag till svar och insåg vad jag precis frågat...! Startgrupp 6 menade jag, men, men...! Det blev en hel del glada skratt vilket kändes som en bra början!

Jag hittade min startgrupp och vips var vi iväg. Min strategi för loppet var att ha kul och bara njuta! Folk hejade, sjöng, jag fick massor av high5´s, hann vara lite sjuksköterska för en person som fick ont i ett knä precis i backen mot Sofia kyrka och till en annan person som fick problem med andningen. Att sedan vid backens topp mötas av Gospelkören som sjöng Ain´t no mountain high enough som grädde på moset.

Utsikten från Fjällgatan över ett Stockholm i nattljus var otroligt vackert och att springa förbi alla glada något överförfriskade krogbesökande längst vägen som erbjöd mig öl, vin och lite annat var helt underbart. Vägen runt Mosebacke, ner mot Götgatsbacken för att så småningom ta sig ut mot Hornsgatan och målrakan var galet härlig! Målet... behöver jag säga att det var välkommet?!

Summa sumarum: Midnattsloppet var en fantastiskt härlig upplevelse från början till slut och det bästa av allt var att jag kunde njuta och känna att jag orkade utan några större problem och dessutom hade mer att ge!!!

Självklart äger jag som sjutton och är kär i mig själv och lyckan över att ha fått sova med ännu en medalj har varit värt varenda svettdroppe!

Den bästa helgen ever!

Axa Fjällmaratons korta bana på 13,4 km i Jämtland var målet för årets träning! 

 Det gäller att kunna njuta av stunden och det gör jag! Jag njuter av att jag gjorde det! Jag sprang 13,4 km i en helt fantastisk miljö! Jag tävlade mot mig själv och för mig själv! Löpardemonerna fick ta ledigt och taktiken var spikad! Jag skulle njuta och känna hur jag levde med varje fiber i min kropp och jag skulle ta mig i mål!

Allt gick i uppfyllelse! Precis allt och mer där till (som att svälja knott)! Känslan när mitt alldeles egna runners high uppenbarade sig var helt magiskt! Andningen, stegen och jag var som ett!!!

Behövs det någon förklaring?

                     

Vilken känsla när vi båda gått i mål!!! Just då var vi lyckligast i hela världen!!!  Kvällen spenderades på en härlig bankett med ca 500 deltagare som tävlat  både i korta banan och Axa Fjällmaraton. Menyn lagades av kockar som lagat mat till svenska OS-lag. Behöver jag säga att det var gott?  Vi somnade definitivt lyckliga !

Att vi sedan på hemvägen skulle spendera 13,5h på ett tåg i ett totalt regnkaos, där maten var slut, då mobiltäckningen var obefintlig för det allra mesta och då vi dessutom fick åka till Ånge och Sundsvall 2 ggr under samma dag gav bara en extra krydda till helhetsupplevelsen eller så...! Tack C för en jätte rolig helg och jag är otroligt glad att vi slapp möta en livs levande björn...! Kändes mycket tryggare med renen vi såg!

Summa sumarum: Vi äger!

En helvetesbacke av rang!

Vi bestämde oss i torsdags för lite backträning och vips stod vi vid Hammarbybacken laddade att köra! Jag ska villigt erkänna att jag typ tvärdog direkt! Den där backen är en helvetesbacke av rang och mjölksyran svämmar över direkt, hjärtat pumpar som aldrig förr och det kändes helt omöjligt att tänka sig att jag över huvudtaget skulle orka upp till toppen...!

Min strategi blev att äta elefanten 1 tugga i taget! Etappvis gnetade vi oss uppför backeländet och helt plötsligt stod vi där på toppen och hade en helt fantastisk utsikt och den var väl värt var enda svettdroppe. Vi träffade på ett antal stavgångssupervältränade ungtuppar som bara la sig ner och flämtade när de väl hade kommit till toppen...! Vi två medelålderskvinnor stod där tämligen oberörda av ansträngningen och bara njöt av våra bedrifter. Springa neråt var helt ok, men jobbigt på ett annat sätt.

Varje gång vi sprang ner för backen mötte vi en man i neogrön träningströja som med sina stavar bestämt och taktfast stegade sig uppför backen. Han såg lite lätt vild ut i blicken (arg tyckte C). C förmanade mig och sa att du säger ingenting till honom... Han är nog inte att leka med. När vi var påväg ner efter vår sista vända upp till toppen  och jag var superhög på endorfiner möttes vi åter igen av denna stavgångande furie...! Så himla stark och snygg du ser ut, hör jag mig säga till mannen. Stavgångsmannen gav världens största leende till mig och utbrast ett TACK det värmer!!!  Pepp gör under för alla! Man behöver tusan få veta att man är galet bra när man en torsdagskväll forcerar Hammarbybacken upp och ner ett antal gånger tycker i allafall jag!...

Efter sista turen uppför backen valde vi att jogga nerför och ta av och springa i områdena runt omkring berget. Vi passade på att jogga ner bland lite skog, kolonistugor och till slut kom vi fram till parkeringen  och passet var slut för denna gången.

Vilken fantastisk kväll och vilken härlig upplevelse! Vi var definitivt on top of the world och den utsikten  och upplevelsen kommer i alla fall jag leva på länge!! Tänk vad man kan när man bestämmer sig för att våga prova! 

Hallå!!! 15 KILOMETER!!!

15 km Ursvik Extreme... C trodde jag var helt galen när jag föreslog det. Det ska tydligen vara den tuffaste terrängbanan i Stockholms området. Bara en sådan sak skulle ju kunna vara en aning avskräckande för två medelålders damer kan man tycka. Att ingen av oss sprungit så långt tidigare kunde ju vara en annan avskräckande faktor.  Att jag dessutom stup i kvarten tror att jag inte kan springa skulle kunna vara en tredje avskräckande faktor men icke sa Nicke. Vi ville utmana pannbenen riktigt rejält! 

Väl där såg vi att det var det svart/vita spåret vi skulle följa. Till en början var det rätt lugnt och sedan kom den... Backen från Helvetet!!! Helt på riktigt. Det var som själva Kebnekajse var insprängt där i Ursviks skogen.  

Precis så här kändes det när vi kommit upp på toppen! Om det är någon som undrar så gick vi uppför backen! Bara det var en pärs!

 Här är delar av backen från Helvetet! Den tog liksom aldrig slut utan bara fortsatte hur länge som helst! Överlag måste jag säga att Extremebanan innehöll en härlig samling av vidriga Helvetesbackar, även om den första enligt mig var den absolut vidrigaste.

Banan var annars härlig att springa och både jag och C älskar att springa i skogen, så här fick vi njuta maximalt! Det roliga med att springa i skogen är förutom att det är fantastiskt vackert att underlaget hela tiden varierar.

Vi sprang där i skogen och vrålade av lycka! Det var en helt fantastisk upplevelse på alla sätt. Tänk att jag som inte tror att jag kan springa, sprang 15 km! Det är inget annat än ett under!!! När stegen kändes tunga och det gjorde de väldigt mycket mot slutet så haglade pepp-ropen mellan mig och C till varandra och det bar hela vägen fram till mål!

Känslan att igen och igen upptäcka att jag kan så himla mycket mer än jag tror är överväldigande! Vilken magisk kväll det var! En kväll där både jag och C lyckades med bedriften att springa längre än någon av oss gjort tidigare, 15 km! 15 km! 15 km!!! 15 km!!!! Det här kommer jag att leva på länge, länge, länge! Om det är någon som undrar så somnade jag otroligt lycklig och galet tacksam över min medelålderskropp och självklart är jag dökär i mig själv!!!

Äventyr!

Sätt dig på tunnelbanan och möt mig på Mariatorget sa C! Vi ska ut på äventyr! Precis vad jag behövde efter att ha stått och skrapat färg och målat i 2 dagar. Jag hoppade i träningskläderna och drog iväg med kommunala färdmedel till mötesplatsen. Känslan av att sitta i träningskläder på tunnelbanan är ett äventyr i sig kan jag meddela!

Vi blev upphämtade vid en tunnelbanestation av B, en kille som både jag och C tränat Nordic Military Training med för 1 1/2 år sedan. Han ville visa oss ett jätte härligt terrängspår.

Vi valde 5 härliga himla km som sög rejält i benen kan jag säga! Perfekt bana! Rolig, tuff för "baklåren", många vidriga sega helvetesbackar, fantastisk natur, fågelsång och lite mygg! Kan det bli bättre? Tack C och B för ett härligt äventyr! Kär i mig själv? Självklart! Jag springer ju för tjuven!

Wake me up för tjyven!!!!

Känslan jag längtade efter att känna igår, kom idag! Kortlängtningar är inte helt fel ska jag säga!
Jag snörade på mig joggingskorna och drog iväg! Bestämde mig direkt för att ha min gladbild på hornhinnan och vilken skillnad! Jag sprang och kände att jag orkade! Avslutade rundan med min nya kompis herr kettlebell! Känns galet härligt.

På TV3 går en ny serie - Min stora lata familj. Igår var Lotta med, en galet härligt människa som jag både jobbat med och känner privat. Vilken kämparglöd! Kommentaren - jag var redo att ringa Fonus efter att ha kämpat sig igenom hinderbanan var så himla mitt i prick! Fattar precis. Så kände jag efter mitt första pass på NMT med Bruno som tränare! Han är helt underbar, men jag och varje fiber i min kropp var i chock!

Om man håller i och kämpar vidare så kommer belöningen, så är det bara!!!

Med min gladbild på hornhinnan och Avicii  ägde jag idag! Wake me up förtjyven - jag är en löpare!

Nu ska jag bestämma en ny kortlängtning!

Dagens "längtning"!

Foto av Lisa - Expressen fotograf

Under en tid har löpningen känts himla tung och seg. Det känns mer som om det går bakåt än framåt och det känns oerhört frustrerande. Det är tur att jag har utvecklat ett bra pannben som gör att ge upp inte är något som helst alternativ, även om tanken pockar på ibland ska jag villigt erkänna.

Min "längtning" för dagen är att jag ska komma ihåg känslan av glädje i den här bilden! Här står jag på en trappa i Sigtuna, blir fotograferad av en fotograf från Expressen och är bara så ruskigt bubblande glad för att jag lyckas påbörja en livsstilsförändringsresa som heter duga om jag får säga det själv!


Att komma ihåg den känslan tänker jag längta efter precis hela dagen!

Längtans typer...

Jag tror att jag är mer av en långlängtare! Jag sätter ofta upp en längtning som ligger en bra bit fram i tiden. Eftersom tålamod inte är mitt bästa område blev jag otroligt glad över ett tips jag fick av en kille på Pressbyrån här om dagen.

- Börja korttängta, sa han! Det är mycket bättre än att jämt hålla på och längta efter något som är långt, långt fram i tiden!

Jag tänker ta honom på orden och börja pronto!  Nu ska jag kortlängta till något härligt varje dag under hela semestern! Just nu längtar jag till jordgubbarna jag snart ska njuta av!

Vilken längtans typ är du?

Två världsliga saker jag blir superlycklig av en måndag:

• 1 ny Fifilles klänning från Stank! Klart som sjutton att livet blir buskul i en sådan!
• En 6,5 km löprunda med den skäggigemannen. Äntligen efter 2 månaders kamp kände jag mig lätt på fotten och superstark!!!

Mer än så här behövs det inte för att den här medelålderskvinnan ska blir lite varm ända in i hjärteroten!!! Tackar för denna måndag! 

Veckans lista, veckan då jag har varit så himla arg, ätit årets första mjukglass, träffat en 2-årig underbar liten rockerkille och känner lyckan av att leva!

 Veckans uppsida:

• Att jag lever! 
• Första mjukglassen i ett körsbärsträdsblommande soligt Kungsträdgården!
• Bara ben och målade tånaglar!
• Känslan när man kan sitta i trädgården, läsa en bok och känna hur solen värmer!
• 2 åriga gulliga David som trummar på köksbordet och sjunger We will rock you och gör värsta metalmovsen!!! Galet gullig!
• Familjen! Så himla tacksam jag är för den! Släktträffen i helgen gjorde mig varm i hela hjärtat!
• Röd dag mitt i veckan! Hur lyxigt som helst!
• Att man kan ombestämma sig varje dag! 
• Fina vänner! 
• Veckans sökord till den här bloggen: klimakteriesvettningar, medelålderskvinnor som börjar springa, från soffpotatis till att börja träna, mörkerlopp med pannlampa...! Det är toppklass på det!
• Att springa med min älskling! Som han peppar mig!!! Älskar den mannen!
• Min fantastiska dotter! Hon är en av de starkaste människor jag känner!
• Fönstersäljaren F som öppnade fönstrens värld för mig! Proffsigt, utbildande och självklart mycket säljande! 
• Att jag om en vecka får krama om min fina son, hänga med familj och vänner, äta redvines, njuta av cheesecakefactory, äta lettucewraps och besöka min systers grav.
• Kullamannen - total nostalgitripp  med den skäggigemannen! Vilken underbar serie från vår barndom. SVT´s öppna arkiv äger! Näst på tur står Kråkguldet!
• Backintervaller superjobbigt men känslan efteråt är magisk!
• Plankan - ja jag kommer inte förbi 3 minutersspärren, men vad tusan... Jag äger ändå!

Veckans nersida:

• Sorgliga besked! Hela världen skakas till och orden känns otroligt futtiga!
• Hockey VM... Känns inte riktigt på topp!
• Känslan att inte räcka till... 
• Den enorma ilska och frustration jag känner för en person som djupt skadat ett av mina barn.Den känslan är svår att hantera och jag är så himla arg!!!

Veckan som varit har varit tuff känslomässigt, då den innehållit död, sorg, ilska och smärta. Ilskan - den vet jag inte var jag ska göra av riktigt. Det är något som händer i en mammas inre när ens barn drabbas! Man blir en lejoninna, en krigare!

Mitt i ilska och annat har veckan också varit fantastisk! Det finns så mycket att vara tacksam över och jag är tacksam på riktigt!   

Till er som av en eller annan anledning snubblar in på denna blogg önskar jag en härlig kommande vecka! Stora kramen!

Veckans lista! Veckan då jag var skitsnygg i min nya klänning, kastade strumpbyxorna, sprang med Marcus Hellner och blev lite självchockad!

 Veckans uppsida:

• Min fina träningskompis C - tusan vilket pannben! Hon är helt fantastisk!
• Min andra fina pannlampsväninna M - hon bara äger!
• Min fina bästis och väninna T. Han är så galet grym! Det är en ynnest att vara kompis med honom! Han inspirerar mig! Ser fram emot att springa med honom...! Eller rättare sagt att han får väl bära mig. Jag lär aldrig hinna med i hans tempo!
• Många vänner blir det som ska tummen upp:as denna vecka, så även denna norske gutt H! Som han äger - hans framfart gör att jag typ svimmar!
• En dragspelande läcker roddkung från framsidan - han ror så att excelkurvorna visar en stadigt nedåtgående trend! Supergrymt! 
• Loppet i lördags! Bara tanken på att jag för andra gången i år sprang ett lopp gör mig helt självchockad...  Är jag på riktigt? Jag tror liksom fortfarande inte att jag kan...! Men jag KAN!!!
• Att jag börjar fatta hur man kan styra och leda genom processer! Tänk känslan när polletten ramlar ner! Wow!
• Min nya fina Camilla Thulinklänning! Ja, jag vet det är världsligt, men fy tusan vad skitsnygg jag är i den!!!
• Den skäggigemannens lycka över att golfsäsongen är invigd genom en roadtrip till Skåne!
• Strumpbyxorna är nu officiellt inlagda i byrålådan och ska inte tas fram innan oktober! Tånaglarna är målade, benen rakade - våren bring it on!!!
• Appropå våren... fåglarna sjunger, knopparna brister och man blir bara så himla glad!
• Nedräkning till dess att jag får krama min fina son på riktigt!
• Min goa mamma som fyllde 92 år! Att se glädjen i hennes blåa fina ögon värmer så!
• Fina Y som berättade att jag inspirerar henne... Fatta att man blir varm i hjärtat!
• Röda dagar mitt i veckan...!

Veckans nersida:

• Klimakteriesvettningar nattetid...! Att typ aldrig få sova en hel natt utan att måsta gå upp och svalka av sig...! Vem tusan kom på detta med klimakteriet? Måste det vara så segdraget? 
• Klimakteriet forts... asså det är med att ögonbrynen ska flytta på sig och fungera som mustasch... 
• Ja, klimakteriet suger den här veckan helt enkelt! 
• Den politiska debatten i helgen på Tv... Inget upphetsande precis!

Vilken vecka! Galet intensiv, men jag ser slutet på det intensiva! Veckan som kommer hoppas jag blir jätte bra. Det är ju ännu en kort vecka! Just nu älskar jag röda dagar som sagt!

Till alla er som av en eller annan anledning snubblar in över denna blogg önskar jag en härlig ny vecka!

En pannlampa, Marcus Hellner och jag!

Så var det dags igen för att göra sådant jag absolut inte tror att jag kan. Denna gången var det ett traillopp som skulle springas på kvällen i mörkret med pannlampa och reflexer. 

Pannlampa och reflexer är inget nytt för mig, men när jag står där på startlinjen bland en massa vältränade ungtuppar med Marcus Hellner i spetsen, så är det ju klart att funderingarna poppar upp om jag är riktigt riktig i huvudet... 

Jag vet inte om jag ens gillar att tävla, mot andra vill säga. Jag blir mer stressad av att alla andra är så himla mycket snabbare än jag. Det jag gillar är att utmana mig själv och liksom skriva mig själv på näsan att jag kan så mycket mer än jag tror. Tänk att jag för drygt 1 1/2 år sedan inte tagit ett löpsteg på typ 28 år...! Nu har jag hittills bara i år sprungit 2 lopp! Det är stort - bragdguldsstort! 

Banan var helt perfekt! Vi sprang i obanad terräng, över stock och sten, upp för helvetesbackar, ner för helvetesstup och  det var alldeles lagom med lera!

 Den största bragden den här lördagkvällen stod min kompis C för. Hon har varit skadad i drygt ett år och har enträget rehab:at och inte kunnat springa några längre sträckor. Detta var hennes första lopp på flera år. Hon for iväg som skjuten ur en kanon!!! Vilket pannbenskvinna hon är!!! Go fina C!!!

På upploppet innan målgången sprang två yngre tjejer lite före mig som tyckte att det var pinsamt att de sprungit så himla långsamt och att de absolut inte tänkte berätta för någon om detta stora nederlag. Så superpinsamt var det. Hör ni tjejer - jag skäms inte ett enda dugg för jag äger sa jag och drog om dem! Gissa hur himla skönt det kändes på en skala!!!

Här är 4 galanta damer som gillar att utmana sig själva! Vilken härlig lördag kväll! Tack för att jag fick dela den med er!

Jag springer för att jag har kommit på att jag kan om jag får göra det på mitt vis! Jag springer för att jag blir glad! I går blev jag alldeles jätte glad! Marcus Hellner... honom såg vi inte röken av! Han sprang banan på 20 minuter. Det var liiiiite snabbare än jag!

Veckans lista - veckan då jag blev kär i ett par gröna skor, köpte en ny klänning och har löpardipp!

 Veckans uppsida:

• Lördagens shoppingrunda med bästa dottern. Som jag shoppade... Är nu en lycklig ägare av en Camilla Thulinklänning! Holy cow!
• Kärlek vid första ögonkastet - jag och ett par högklackade gröna skor. Provade dem och de satt som en smäck. Kände mig råsexig med dem på fötterna, men fegade ur. Kanske var det rädslan för en stundande lårbensfraktur som fick mig att backa, eller så är jag inte van vid att känna mig råsexig om fötterna...! Who knows?!
• Att springa med den skäggigemannen! Hans peppande bär mig! Älskar den mannen!
• Avocado, lite herbamare på fullkornsbröd!
• Mina cerise och gröna läsglasögonbågar!
• Merlin på SVT 2... Förvisso var slutet snopet för min del, men Emrys - du får gärna hjälpa mig i mitt liv anytime!
• Unge Morse på SVT 1... De har gjort det igen de där Britterna!!!
• Våren - man blir varm i hela hjärtat!
• Backintervaller i en skogsbacke full av vitsippor!
• Att jag trots jag har en mental löpardipp ger mig ut och kör i min takt på mitt sätt!
• Att jag snittat ca13000 steg i vardagsmotion varje dag denna vecka!
• Att jag blir bättre på att inse när jag behöver välja bort vissa s k måsten och ta det lugnt!
• Att det bara är 3 veckor till dess jag åker och hämtar hem sonen från USA. Gissa på en skala hur kul det ska bli att få krama honom igen!

Veckans nersida:

• De s k supportrarna som orsakat avhoppen i Djurgården! Vilka himla idioter!
• Löpardippen...  Det känns tungt precis hela tiden.
• När självkänslan dippar!
• Stress...!

Summa sumarum så har veckan varit hur tuff som helst, men jag har stått pall. Veckan som kommer hoppas jag blir en bra vecka! Det är helg mitt i veckan och det känns skönt! Denna vecka ska pannlampssäsongen få ett värdigt avslut med Haglöfs night trail lopp på lördag! Det ska bli jätte kul!

I övrigt så är det jobb, familj, träning, livet, städning, trädgårdsröj osv som står på schemat!

Till alla er som av en eller annan anledning snubblar in på denna bloggen önskar jag en härlig vecka!

Veckans lista: första medaljen bärgad, vuxna barn, SAIK och en massa mer!

Uppsidan:

• Att den skäggigemannen och jag idag har inträtt i en ny period som föräldrar! Idag är vi officiellt föräldrar till 2 vuxna barn!
• Sonens lycka över att fylla 18 år! Var har alla åren tagit vägen? Vips är barnen stora! 
• Att jag igen har övervunnit mig själv!
• Årets första medalj!!! Så snygg den är! Vill du läsa lite om det  och se lite bilder kan du läsa  här!
• Mina fina träningskompisar! Jag blir så så peppad och energipåfylld av dem!
• Lyckan över att få vara med och resa ett militärtält och  dessutom få återse ett gäng helt fantastiska människor gör mig varm inombords!
• En supertrevlig middag med fina vänner!
• En intressant löparförläsning! Föreläsaren bekräftade min teori om att träning måste vara kul!
• Pepp och glada tillrop på fejjan! Det är oerhört värmande!
• Att jag överlevt den sista veckan på jobbet...! Det kändes som det var på håret!
• 13,5 grader och sol gör att det för första gången går att hänga lakanen ute för att torka!
• Dajmstrut med jordgubbs smak! Riktigt god!
• Pressbyrån på Fridhemsplan har en superrar personal! Alltid trevliga och man blir glad av att handla där!
• SAIK!!! Vilka värdiga mästare i hockey!!! Stort grattis till hela Skellefteå!
• Merlin! Nu är det bara ett avsnitt kvar...! Nu kommer Emrys att slå ut i full blom! Helt underbar serie! Ni som inte tittat på den har missat något!
• Modern Family på TV4!!! Så galet roligt! Jag bara älskar hela gänget!
• Mina nya terrängskor! 
• Min man! Han gör mig bra!  
• Att vara på springdate med maken! Härligt att förena nytta med nöje! Springa, snacka, peppa och lite hångel i skogen! Kalas!
• Att jag klarat plankutmaningen i två hela veckor (första veckan stå i planka 1 minuter/dag och denna veckan 2 minuter/dag)! Att i fr o m i morgon klara 3 minuters planka känns sådär...! Funkar det inte, ja då fortsätter jag med 2 minuter till dess jag är redo! 
• Har upptäckt att jag känner mig lite småsugen på att prova orientering...!
• Känner cykel lust! Kanske läge att göra något åt det!

Veckans nersida:

• Att Tobias Karlsson blev utröstad från Let´s Dance...! Aptråkigt!
• Det är hur trevligt som helst med vår och sol, men då kommer trädgårdsångesten...!
• Att jag inte idag kan ge min finaste son en stor födelsedags kram. 
• Stress gör mig mer godis sugen!

Vilken vecka!!! Det finns mycket att vara glad för och det är så lätt att missa det! Därför är det bra att påminna sig själv! 

Jag ser fram emot i den nya veckan som står inför dörren! Dottern börjar praktisera på St Göran, jag fortsätter med min hektiska jobbperiod, en massa beslut ska fattas, träning ska planeras in, tiden ska räcka till så mycket (så det gäller att tänka till att jag lägger den på rätt saker) och mycket mycket mer! 

En härlig vecka önskar jag till alla som av någon anledning snubblar över denna blogg!

Årets första medalj och jag!

Årets första medalj är bärgad! Gissa om det känns härligt!!! Det var ett kul terränglopp som kördes på norra Djurgården på en fantastiskt solig vårdag. Jag sprang det förra året och då var det första gången ever som jag sprang ett lopp, så just därför kändes det extra kul att göra det i år igen. Det största pirret för min del var om jag hade utvecklat mig något sedan förra året.

Jag och min kompis C, som för övrigt hade ansvar för cheerleadning, pepp, energipåfyllning samt fotografering åkte till loppet tillsammans. Det kändes himla tryggt att ha henne med! Vi träffade en massa trevliga människor som jag inte sett på länge och vi hann t o m hjälpa till att resa ett militärtält. Sedan var det dags för damer 6 km... Friskis och svettis hade hand om uppvärmningen. Där stod jag och en massa andra förväntansfulla kvinnor och ryktes med av stämningen.  Pang, så smällde startskottet och alla drog iväg som en avlöning!  

Efter att ha kutat över en lerig äng visste jag att första helvetesbacken skulle komma! Förra året dog jag bara vid synen av denna, men igår... ja då ägde jag i den backen! Jag gnetade mig upp och kände mig som en vinnare! Sedan fortsatte loppet i en hel del lera och både obanad och banad terräng.  Banan är kul och varierande och jag kunde njuta av underbart vacker natur, men tusan vad jobbigt det var!

Jag brottas som bekant en hel del med löparångestäckelspöket som gärna vill hänga med mig, så även igår. Visst har det blivit bättre, men det sitter som ett skavsår i huvudet och är bara så irriterande! Jag hade ett verkligt snack med mig själv där i backarna och i lervällingen och bad spöket att flyga och fara...! Så vips var de 6 km klara och jag hade både överlevt och haft roligt och jag hade blivit lite snabbare än förra året! Jag har sedan länge bestämt mig för att bara jämföra mig med mig själv och fatta lyckan när jag upptäckte att jag blivit så där en ca 8 minuter snabbare än förra året och om jag dumpat löparångestäckelspöket efter första backen hade det gått ännu snabbare...! Men HURRA för mig! 

Det är något speciellt med att få medalj! Jag bara älskar det! Känslan att veta att jag igen både har övervunnit mig själv och förvånat mig själv är magisk!

Jag blir helt enkelt hög av medaljer!

Min fina väninna C, som bara var helt bäst idag! Vilken ynnest att ha sådan positiv energi omkring mig!

Känslan när startskottet går och alla öser på som 17 och jag är en av alla gör mig jublande glad och stolt! Jag kan så himla mycket mer än jag tror!

Pannlampsväninnorna var samlade denna fantastiska vårdag. U och M sprang 12 km...! Vilka kvinnor!
Kvällen avslutades sedan hos U som bjöd oss på en god och himla mysig middag!

Efter en lång men fantastisk dag satte jag mig till slut i soffan och självklart hade jag medaljen runt halsen och bara ägde! Tänk vilken dag! Snacka om att fylla på måbrakontot!!! När jag njutit av att ha medaljen runt halsen tillräckligt länge kommer den självklart hängas upp på min "jagägervägg" !!!
Dagar som dessa äger och självklart blir jag mer än lovligt kär i mig själv!!!

Veckans lista, heja SAIK, pubisben, en utskällning och lite annat!

Veckans uppsida:

• En 12 årig pojke, unge herr R, som berörde mig en hel massa idag.
• +13 grader och sol... Blir man lycklig, eller blir man lycklig?
• Att köra med solluckan öppen...!
• Merlin...! Så underbart härlig den serien är! 
• Min fina mamma! Hon är helt fantastisk! 
• Den skäggigemannen! Han är min klippa!
• Tacksamhet - det är mitt hjärta fyllt av idag!
• Skellefteå AIK... Ja, jag är Djurgårdare och det är väl som att svära i kyrkan...! Tusan vilken spännande match det var igår! En riktig derbyfinalmatch mellan SAIK och Luleå. Men SAIK är min favorit! Hoppas de vinner elitserien! I love hockey!
• Plankautmaningen....! Jag har klarat vecka 1 som innebär att jag ska stå i planka 1 minut varje dag... Nästa vecka känns i och för sig liiiite jobbigare..! 2 minuter varje dag...! Får se om jag överlever...
• Min träningskompis C..! Vilken kämpe hon är! Go girl!
• Mina pannlampsväninnor som körde en tretimmars orienteringstävling i lördags! Hurra!
• Tobias Karlsson... Ja han tar sig upp på listan igen! Han är heeelt underbar! Tänk att få dansa med honom!!! #lycka#
• Mitt pannben! Att ge mig ut och springa 2 ggr fast jag känner att jag håller på att dö hela tiden och ändå mata på...! Jag blir kär i mig själv!
• Min jagägervägg!!! När jag vaknade i morse och såg väggen...! Gissa lyckan!!! #jag äger#
• Att jag överlevt en av mina jobbigaste jobbveckor på länge! Vad lätt det är att fokusera på det man hade kunnat göra bättre, i stället för att fokusera på allt det himla bra man faktiskt gjort...! I pressade lägen gäller det att hålla tungan rätt i munnen!
• Att läsa sökorden till den här bloggen denna vecka.. PUBISBEN och TRÄNING FÖR MEDELÅLDERSKVINNOR... Intressant, eller så...!
• Att jag trots en rejäl utskällning kunde behålla lugnet! 
• Min väninna I!!! Hon är en av mina idoler! Hon är galet grym! 

Veckans nersida:

• Människor i affekt! Liite småjobbigt!
• Människor som försöker vinna fördelar genom att framhäva sig själva istället för att ta sitt ansvar.
• Vår fina vovve Albert som blev smittad av kennelhosta. Stackars gubben! Men han är tuff och på bättringsvägen!
• Tiden, eller snarare brist på tid... Ibland räcker den bara inte till för allt det man behöver trots planering och prioritering!

Vilken vecka!!! Jag är helt slut på alla tänkbara sätt! Men nu kommer en ny vecka och nya tag! 

Jag ser fram emot vårvärmen som ska komma! Förutom familj, jobb, träning och en springtävling ska jag nog försöka få in en löparföreläsning för att få lite tips!

Varje dag ska jag titta på min jagägervägg och boosta mig själv inför plankan utmaningen! Jag ska absolut köra på mina 2 minuter. Skulle det av olika anledningar inte gå, ja då kör jag 1 minut denna vecka också! Jag brukar lyckas när jag gör det på mitt sätt efter mina förutsättningar! Det är så jag bygger mitt pannben - att aldrig ge upp! 

Till alla er som av en händelse trillar in på denna bloggen säger jag - ha en härlig vecka! 

JAGÄGERVÄGG!!!

Jag fick för mig att jag idag skulle fixa mig en sådan. Den här väggen ska vara en vägg som peppar mig att göra lite mer än jag tror att jag kan! En vägg som klappar mig lite på axeln och säger - se vad du kan när du bestämmer dig!!!

Ta mig 17 om inte den här väggen kommer att bli en av mina viktigaste peppställen hittills!!! Jag tänker att det här är en vägg jag kan luta mig mot de dagar som livet känns lite extra motigt. Det gäller att rusta sig på alla sätt man kan! Ha en härlig lördagkväll!

Veckans lista, veckan då jag både blev överraskad och lyckades överraska mig själv och hade drömmar om Tobias Karlsson osv

 Veckans uppsida:

• Överraskningspaketet till Fru Pannben!!! Gissa hur glad jag blev! Tack bästa A!
• Shoppingjoggingen med finaste C!!! Så galet roligt! Tror vi skrapade ihop ca 1,2 mil...! Inte illa!!
• Den lååånga rulltrappan på Fridhemsplans tunnelbanestation. Perfekt att strecha vader i!
• Lyckan när jag hittade en blus som jag gillade och samma modell fanns i flera färger och mönster. Köpte 3!!!
• Merlin - bara några avsnitt kvar och slutstriden närmar sig!!!
• Selfridges...! Visst sjutton måste det bli fler avsnitt! Hur ska det bli på lördagarna nu utan denna underbara tv-serie?
• Att kunna överaska sig själv! Vem skulle ha trott att jag en lördagmorgon skulle ge mig ut och jogga i stan för att titta på sportkläder och skor??? Inte jag i allafall! Fanns inte på kartan! Men nu år 2013 och som 51-åring så kan vad som helst tydligen hända!!! Shoppingjogging kräver mascara! Lite flärd är aldrig fel!
• Att jag fortsätter att vara lugn när pressen är som störst!
• Att jag för det allra mesta känner mig glad och tacksam för det jag har i mitt liv!
• Tulpaner! Åh, vad jag älskar dem!
• Färska hallon och blåbär till frukostgröten!!! Helt underbart gott!
• Tobias Karlsson i Let´s Dance!!! Det är himla orättvist att jag inte är kändis...! Hade jag varit det kanske jag hade blivit tillfrågad att vara med i Let´s Dance . Jag hade utan tvekan tackat ja på direkten,  om jag fått dansa med honom.

Veckans nersida:

• Människor i stressade lägen...! Man vet aldrig vad man kan förvänta sig.
• Medelålderskrämpor som synen...! Det är inte mycket man klarar utan läsglasögon nu för tiden. När jag var och köpte blusarna såg jag också ett par jeans i samma modell som jag har och de var  kraftigt nedsatta. Tänkte att jag tar en storlek mindre än de jag har nu. Det kan vara bra att ha. När jag kom hem såg jag att jag visserligen köpt jeans i en annan storlek än jag har, men alldeles för små...! Ja, ja. Får jag inte lämna tillbaka dem, så må de vara hänt. Ha alltid läsglasögon på vid shopping är väl vad jag kan lära mig av detta...!
• Klimakterietjafset fortsätter! Svettningar nattetid! Man får kanske vara glad att det håller sig till den tiden av dygnet än så länge...!

En bra, kort och superintensiv vecka har nu nått sitt slut! Nästa vecka vet jag kommer att fortsätta i samma superintensiva tecken. Jag tar en dag i taget! Det gäller att planera in träningen så jag hinner med den också. På NMT´s facebook grupp så har Bruno lagt ut en utmaning. 1 minuts planka varje dag vecka 1, följt av 2 minuters planka varje dag vecka 2 osv...! Jag tänker anta utmaningen. Om jag klarar mig genom vecka 2 ska jag hoppa högt!!

Ha en toppen vecka önskar jag alla er som eventuellt råkar snubbla in på denna sida!!!

Shoppingjogging - vilken kanongrej!

 När jag igår kväll föreslog för min väninna C, att vi kunde kombinera att springa och kolla på löparskor, trodde hon att jag skämtade. Men inte tusan skämtar jag om sådana saker!

Sagt och gjort - i morse sammanstrålade vi på Söder och började springa längst Södermälarstrand, över Centralbron och ut på Riddarholmen. Utsikten....! Helt magisk! Vårsol, spegelblankt vatten,  lite turister och vi! 

Siktet var inställt på Runners Store på Vasagatan! På schemat stod att prova ut terrängskor till Fru Pannben! Det finns hur mycket att välja på som helst!

 Jag föll pladask för Salomon Speedcross! Vilka skor!!! Satt som en smäck!!! Jag tror att jag kommer att bli farligt snabb med dem på fötterna..!

Sedan sprang vi upp för Kungsgatan till Alewalds och där hittade jag denna!!! Den måste vara ämnad för mig!!! Jag bara stod där och ägde!!! 

 Min väninna C fick slita mig från den oranga jackan för att kunna springa vidare. Vi fortsatte upp mot Hötorget! Solen sken och vårkänslorna kom som ett brev på posten och man blir bara lycklig! Lycklig av att leva, göra roliga saker, ha fantastiska vänner och få hitta på lite bus! Titta vilka snygga brudar!

Självklart måste jag ha en bild med en Fru Pannben pose...! Vilken känsla! Klart man blir mer än småkär i sig själv en dag som denna!

 Efter en joggingfika, sprang vi vidare mot Norr Mälarstrand och för första gången i mitt liv fick jag vara en löparLisen på Kungsholmen! Det var vi och typ 1 miljon andra lördagsflanerare och löpare! Rätt trångt, men miljön...! Det var helt underbart!!!

 Efter Norrmälarstrand sprang vi upp på Västerbron! Jag blir aldrig mätt på den utsikten! Här står vi och äger och hämtar andan lite! Sedan fortsatte vi mot Söder och avslutade löpningen i Tanto!

Vilken helt fantastisk dag! Vi har joggat, snackat, rekat läget i sportaffärer, njutit av vårvärmen, solen, sett en massa vackert i vår fantastiska stad, fått en stor dos motion, fikat och vad mer behöver man???

Shoppingjogging är att rekommendera!!! Jag tänker absolut göra det igen!  Klart som tusan att jag är kär i mig själv!!! Kan man bli annat???
Ha en härlig lördag!!!